Årsberättelse

Nyhetsmediernas förbund, 117:e verksamhetsåret

Betydelsen av journalistik förtydligades

Nyhetsmediernas förbunds 117:e verksamhetsår fokuserade på att identifiera journalistik och förstå dess betydelse.

Verksamhetsåret överskuggades av det allt stramare internationella läget. Ryssland fortsatte attackerna mot Ukraina och fredsförhandlingarna framskred inte. USA minskade sitt stöd till Ukraina, kritiserade och hotade sina europeiska partner och inledde krigsåtgärder över hela världen.

Diskussionen om problemen för de amerikanska och kinesiska jättebolagen intensifierades. Användningen av artificiell intelligens blev vanligare.

Cirka 65 procent av nyhetsmediernas intäkter kom från tryckta tidningar, men skillnaderna mellan olika medier var mycket stora. Den allt dyrare utdelningen påskyndade den digitala övergången.

Redan nästan två tredjedelar av nyhetsmediernas intäkter kom från prenumeranter. Reklammarknaden växte fortfarande inte.

Intressebevakning: Penningspelsreformen är gynnsam för nyhetsmedierna

Riksdagen godkände penningspelsreformen som tillåter marknadsföring av spel i nyhetsmedier från och med juli 2027. Detta stödjer en rättvisare konkurrens med internationella plattformsjättar.

Mervärdesskatten för dagstidningar och tidskrifter förblev oförändrad. Behovet av mediepolitik betonades särskilt av de ekonomiska svårigheterna för lokaltidningarna och STT.

Vi påverkade de nationella konsekvenserna av en reglering av politisk reklam och utbildade medlemmarna i lagens förpliktelser. Vi såg också till att trygga redaktionellt källskydd i lagstiftningsprojekt.

Vi började med finansiering från utrikesministeriet stödja Ukrainas regionala nyhetsmedier i utvecklingen av journalistisk etik och självreglering. Det ekonomiska stödet fortsatte via den nordiska fonden för Ukrainas medier.

Branschinformation, kommunikation och marknadsföring: Tillgängliga, pålitliga och påverkande nyhetsmedier

Finländarnas förtroende för nyheter var fortfarande bland det bästa i världen. Upp till 95 procent av personer över 15 år läste tidningar i något format  och 88 procent följde dem digitalt.

Enligt finländarna var Yle och dagstidningarna de mest pålitliga och högklassiga medierna på nätet, och dagstidningarna ansågs överlägset vara de mest allmänbildande medierna. Utredningarna stödde också medieförsäljningen: dagstidningarna var den viktigaste informationskällan i kommunal- och välfärdsområdesvalen, och även stadstidningarna hade en stark ställning jämfört med andra medier.

Vi undersökte prenumerationer och fortsatta digitala prenumerationer och identifierade olika prenumerantgrupper samt orsaker till att digitala prenumerationer sades upp. Mediebranschens naturskyddskarta, som producerades av Medieförbundet och dess medlemsorganisationer, även Nyhetsmediernas förbund, erbjöd företag i branschen konkret stöd för naturskyddsarbete.

Vi producerade material för medlemsmedier där konsumenterna uppmuntrades att stödja bildning och demokrati genom att betala för kvalitetsjournalistik, även digitalt.

Mediefostran och informationskompetens: Verktyg för att identifiera journalistik i vardagen på sociala medier

Nyhetsveckans kampanj När du surfar, identifiera pålitliga källor fokuserade på att identifiera ungas medievardag och journalistik som en del av vardagen på sociala medier. Enligt undersökningen Nuoret ja uutismediasuhde (Ungdomar och deras relationer till nyhetsmedier) stärkte Tiktok sin position som den viktigaste nyhetskanalen för ungdomar i åldern 13–18 år.

I projektet Vastuullista journalismia Tiktokissa (Ansvarsfull journalistik på Tiktok) ordnade vi utbildningar i anslutning till kortvideojournalistik och kartlade praxis för Tiktok-journalistik i våra medlemsmedier.

Vi nådde lärare via nyhetsbrevet Oppituntivinkit (Lektionstips) och sociala medier samt erbjöd verktyg för mediefostran på webbplatsen uutismedikasvatus.fi.

Läskunnighetsdagens Läs mer-kampanj synliggjorde läsning som förblir osynlig i vardagen på sociala medier, och över 3 300 elever deltog i den första Nyhetsjakt-läsutmaningen.

I projektet Informationskompetens stärkte vi identifieringen av journalistik, förtroendet för tillförlitlig information och förståelsen för journalistiska mediers roll i demokratin.

Lokala medier: Arbete för pålitlig lokaljournalistik

Tillsammans med stadstidningar och lokaltidningar stärkte vi verksamhetsförutsättningarna för lokal journalistik och lyfte fram betydelsen av högkvalitativt lokalt innehåll samt de lokala mediernas roll som förebyggare av nyhetsöken, stöd för demokratin och informationsförmedlare i vardagen.

Nyhetsmediernas förbunds lokaltidningar och Paikallislehtien päätoimittajayhdistys PPY (föreningen för lokaltidningarnas chefredaktörer) krävde under våren att beslutsfattarna vidtar åtgärder för att göra utdelningskostnaderna rimligare och trygga lokaljournalistiken i hela Finland.

Tävlingsverksamheten lyfte fram stadstidningarnas och lokaltidningarnas journalistiska kompetens och roll i ett levande lokalsamhälle. De bästa stadstidningarna och lokaltidningarna belönades på prisgalan Årets bästa under de Stora Tidningsdagarna i Jyväskylä.

Suomen Lehdistö: Nya digitala format

I Suomen Lehdistö slängde vi även de sista trycksakerna och började med nya artikelformat på nätet och i nyhetsbrevet. Under våren publicerade vi en podcastserie i sex delar om mediebranschens trångmål. Det årliga statistikpaketet publicerades för första gången endast på nätet.

I vårt journalistiska innehåll betonades artificiell intelligens, och vi testade också själva att använda den som en del av vårt redaktionella arbete.

Evenemang och utbildningar: Praktiskt lärande och möten

Våra mångsidiga utbildningstillfällen nådde under året över 2 000 personer, huvudsakligen i form av webbinarier. Stora Tidningsdagarna samlade över 200 deltagare i Jyväskylä från stadstidningar och lokaltidningar runt om i Finland.

Medlemstjänster: Stöd i vardagen för medlemsföretagen

Våra experter stödde medlemsföretagen i frågor som gäller utvecklingen av branschen och juridiska frågor inom publiceringsverksamheten och besökte medlemsföretagen under året.

I och med den nya tillgänglighetsregleringen deltog medlemsföretag i webbtidningarnas tillgänglighetsrevisioner, vars erfarenheter vi delade med alla våra medlemsföretag. Förordningen om politisk reklam som trädde i kraft i oktober väckte många frågor som samlades in från medlemmarna och förmedlades till tillsynsmyndigheten.