Årsberättelse

Nyhetsmediernas förbund, 116:e verksamhetsåret

Förtroendet för nyheterna förblev högt

Nyhetsmediernas förbunds 116:e verksamhetsår avrundades i ett spänt internationellt läge. Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina fortsatte ännu ett tredje år. I Mellanöstern fortsatte Israel att förstöra Hamas och Gaza. Donald Trump valdes till president i USA.

Undvikandet av nyheter, ett fenomen som blivit allmänt runt om i världen, spred sig även till oss. Diskussionen om de skadliga effekterna av sociala medier på människor och samhällen tog fart.

Digitaliseringen av nyhetsmedierna accelererade och antalet utgivningsdagar för tryckta tidningar minskade ytterligare. Ändå kom fortfarande cirka 70 procent av nyhetsmediernas intäkter från tryckta tidningar.

Prenumerationsintäkternas andel av tidningarnas intäkter ökade till 65 procent. Andelen enbart digitala prenumerationer var i genomsnitt redan över en tredjedel.

De internationella plattformsjättarna tog 68 procent av den finländska digitala reklammarknaden. Den totala mängden reklam minskade.

Intressebevakning: Mediepolitik som stöder nyhetsmedier

Man lyckades behålla tidskrifternas och tidningarnas mervärdesskatt som den enda produkten på 10 procent när regeringen kraftigt skärpte den indirekta beskattningen. Indexhöjningarna av Rundradions finansiering frystes i tre år. Uppgiften för och tillsynen över public service förblev oförändrad, och Medieförbundet tog redan för andra gången deras problem till Europeiska kommissionen för lösning.

Pressens europeiska intressebevakning förstärktes när den nya kommissionen började. Vikten av nyhetsmediernas livskraft förstås allt bättre, eftersom de utmaningar som demokratin utsätts för och den säkerhetspolitiska situationen i Europa styr kommissionen till att söka lösningar.

Det ekonomiska stödet till Ukrainas regionala nyhetsmedier fortsatte som ett nordiskt samarbete. Vi fick finansiering från utrikesministeriet för utvecklingssamarbetsprojektet för ukrainska medier för åren 2025–2026.

Branschinformation, kommunikation och marknadsföring: Tillgängliga, pålitliga och allmänbildande nyhetsmedier

I Finland förblev förtroendet för nyheterna högst i en omfattande internationell undersökning. Nästan alla som fyllt 15 år läste dagstidningar i något format. Dagstidningarna var enligt finländarna det överlägset mest pålitliga och med tanke på allmänbildningen det viktigaste mediet.

Till stöd för medieförsäljningen utredde vi dagstidningarnas roll som ett stöd för röstningsbeslut i Europaparlamentsvalet.

Vi informerade aktivt om nyhetsmediernas betydelse och styrkor. Vi producerade mycket marknadsföringsmaterial för medlemsmedierna, vars teman var bland annat nyhetsmediernas byggstenar för världsbilden, nyhetsmediernas centrala roll i det lokala samhället, konstruktiv diskussion, yttrandefrihetens kraft och miljöansvar.

Mediefostran och informationskompetens: Mediekunnighetens ABC intresserade internationellt och Tiktok-undersökningen väckte debatt i media

I Nyhetsmediernas förbunds verksamhet inom mediefostran, som fyller 60 år, betonades öppnandet av journalistikens betydelse och verksamhetsprinciper. Temat för Nyhetsveckan var Löydä oma juttusi, och i undersökningen Nuoret ja uutismediasuhde visade det sig att Tiktok har blivit den viktigaste nyhetskanalen för unga i åldern 13–18 år.

Vi nådde lärare på Educa-mässan och via nyhetsbrevet ”oppituntivinkit” och sociala medier. Vi erbjöd lärarna mångsidiga verktyg för mediefostran på vår webbplats uutismedikasvatus.fi.

Vårt projekt för informationsläskunnighet väckte intresset för att skilja värdet av redaktionellt innehåll från annat innehåll på internet och sociala medier. Vi publicerade läromedelswebbplatsen Media och demokrati som är avsedd för lärare i historia och samhällsvetenskap i årskurserna 7−9. Vi delade ut Mediekunnighetens ABC till alla elever i årskurs nio.

Stadstidningar och lokaltidningar: Arbete för betydelsen av tillförlitlig lokal information

Kampanjen Kaupunkilehdet tutuiksi som genomfördes av stadstidningarna och evenemanget Läs lokalt (Pureudu pai­kallisiin) som ordnades av lokaltidningarna var en påminnelse om hur mångsidigt nyhetsmediafältet är i vårt land.

De stigande utdelningspriserna och tillgången på utdelning utmanade stadstidningarnas och lokaltidningarnas förlagsverksamhet. Sammanlagt nio stads- och lokaltidningar minskade antalet dagar då den tryckta tidningen utkommer.

De bästa stads- och lokaltidningarna belönades på prisgalan Årets bästa under de Stora Tidningsdagarna i Karleby.

Suomen Lehdistö: Första året endast online

Året var det första året för Suomen Lehdistö utan regelbunden tryckt publikation. Den nya vardagen rytmiseras av ett veckovis nyhetsbrev som når en växande grupp, närmare 4 500 medieproffs.

Vi behandlade bland annat intressanta personer inom branschen, förnyade redaktionella organisationer, medieekonomi, journalistik som utgår från allmänhetens behov, artificiell intelligens, nya journalistiska produkter som har kommit ut på marknaden, digitalt skapande, minskat utbud av papperstidningar och förändringar i utdelningen av tryckalster. Vi delade också med oss av journalisternas kunskaper i de populära Tekijä-webbinarierna.

Evenemang och utbildningar: Att dela erfarenheter om viktiga ämnen

Vår utbildningsverksamhet blev ännu mer omfattande. De flesta evenemangen hölls som webbinarier och de nådde över 1 700 personer under året.

Stora Tidningsdagarna samlade över 200 deltagare i Karleby från stadstidningar och lokaltidningar runt om i Finland.

Medlemstjänster: Som stöd för medlemsföretagen

Våra experter fanns tillgängliga för våra medlemsföretag både i frågor som gällde utvecklingen av branschen och i olika juridiska frågor som gällde publiceringsverksamhet. Dessutom besökte vi flera av våra medlemsföretag under året.