Maailman ympäristöpäivää vietetään 5. kesäkuuta. Suomen luonnosta löytyy hurmaavia superjulkkiksia ja kauniita kukkaharvinaisuuksia. Pidetään yhdessä Suomen luonto monipuolisena. Suomen media-alan ja graafisen teollisuuden tavoitteena on olla hiilineutraaleja vuonna 2030.
Världsmiljödagen firas den 5 juni. Finlands natur är hem för charmiga superkändisar och vackra sällsynta blommor. Låt oss tillsammans hålla Finlands natur mångsidig. Finlands mediebransch och grafiska industri har som mål att vara koldioxidneutrala år 2030.
Suomen luonnon superjulkkiksia / Den finska naturens superkändisar
On hienoa, että villieläimet kiinnostavat suomalaisia ja että niiden seikkailuista uutisoidaan taajaan. Jotkin tarinat ovat iloisia, mutta usein tarinan taustalla on surullinen syy: eläimet seikkailevat paikkoihin, joihin ne eivät kuulu, koska niiden elintilat kapenevat. Pidetään Suomen luonto monipuolisena.
Det är fint att finländarna är intresserade av vilda djur och att man ofta får nyheter om deras äventyr. Vissa berättelser är glada, men ofta finns det en sorglig anledning till historien: djuren utforskar platser de inte hör hemma på eftersom deras livsutrymmen blir mindre. Låt oss hålla Finlands natur mångsidig.
Pullervo-norppa / Vikaren Pullervo
Saimaannorppa (Pusa hispida saimensis) on erittäin uhanalainen kotoperäinen hyljelajimme. Se jäi saarroksiin Saimaalle noin 8000 vuotta sitten, kun viimeisin jääkausi päättyi ja maa kohosi sulkien Saimaan mereltä. Pullervo on WWF:n norppaliven tähti ja rakastettu lekottelija, jonka ilmaantumista kameran eteen köllöttelemään moni odottaa silmä kovana.
Saimenvikaren (Pusa hispida saimensis) är en mycket hotad inhemsk sälart. Den blev instängd i Saimen för cirka 8 000 år sedan när den senaste istiden upphörde och landet höjde sig, och Saimen stängdes av från havet. Pullervo är stjärnan i WWF:s Norppalive och en älskad livsnjutare som många hoppas på att ska dyka upp framför kameran.
Bubi-huuhkaja / Berguven Bubi
Huuhkaja (Bubo bubo) on Euroopan suurin pöllö – sen siipien kärkiväli voi olla jopa 170 senttiä. Bubi-huuhkaja oli aikoinaan vakiovieras Olympiastadionilla. Kesäkuussa 2007 se laskeutui keskelle kenttää Suomen ja Belgian välisen EM-karsintaottelun aikana. Peli jouduttiin keskeyttämään, ja jalkapallomaajoukkue sai lempinimekseen Huuhkajat.
Berguven (Bubo bubo) är Europas största uggla – dess vingspännvidd kan vara upp till 170 centimeter. En gång i tiden var Bubi en stamgäst på Olympiastadion. I juni 2007 landade den mitt på planen under EM-kvalet mellan Finland och Belgien. Man tvingades avbryta matchen och fotbollslandslaget fick smeknamnet Huuhkajat.
Turun ahma / Järven i Åbo
Ahma (Gulo gulo) on Suomen suurin näätäeläin ja erittäin harvinainen suurpeto – niitä arvioidaan olevan Suomessa noin 400 yksilöä. Esiintyy pääasiassa Pohjois-Suomen ja Itä-Suomen metsissä ja tunturialueilla. On mysteeri, miksi ahma vaelsi alkuvuodesta Turun keskustaan, missä se murisi kiukkuisena, mutta saatiin lopulta vietyä turvaan.
Järven (Gulo gulo) är Finlands största mårddjur och ett mycket sällsynt stort rovdjur – det uppskattas finnas cirka 400 individer i Finland. Förekommer huvudsakligen i skogar och fjällområden i norra och östra Finland. Det är ett mysterium varför en järv i början av året vandrade till Åbo centrum, där den morrade argt, men till slut kunde den föras till säkerhet.
Kustavin merikotka / Havsörnen i Gustavs
Merikotka (Haliaeetus albicilla) on Suomen suurin lintulaji – siipien kärkiväli voi olla melkein 2,5 metriä. Merikotkat elävät pitkään, joskus peräti kolmekymppisiksi. Tapani Linnanmäki ikuisti viime vuonna Kustavissa merikotkan, ja potretti sai kansainvälistä huomiota. Kuvassa hassunäköinen petolintuköriläs pörhistelee pölähtäneen oloisena, silmät hauskasti sirrillään.
Havsörnen (Haliaeetus albicilla) är Finlands största fågelart – vingspännvidden kan vara nästan 2,5 meter. Havsörnarna lever länge, ibland upp till trettio år. Förra året fotograferade Tapani Linnanmäki en havsörn i Gustavs, och porträttet fick internationell uppmärksamhet. På bilden skakar den stora rovfågeln på sig och ser lite rolig ut med sina kisande ögon.
Jussi-joutsen / Svanen Jussi
Laulujoutsen (Cygnus cygnus) on Suomen kansallislintu. Se kävi 1950-luvulla sukupuuton partaalla, mutta on sittemmin rauhoitettu. Laulujoutsen solmii elinikäisen liiton ja on myyttisessä maineessa. Jussi oli siipirikko joutsen, josta tuli julkkis marraskuussa 2016. Hilpeyttä herättäneellä videolla Jussi näyttää nauttivan ajelusta auton etupenkillä.
Sångsvanen (Cygnus cygnus) är Finlands nationalfågel. Den var nära att bli utrotad på 1950-talet, men har sedan blivit fredad. Sångsvanen är trogen sin partner livet ut och har ett mytiskt rykte. Jussi var en svan med bruten vinge som blev kändis i november 2016. I videon som fått många att le ser det ut som om Jussi njuter av att åka bil i framsätet.
Liito-orava / Flygekorre
Liito-orava (Pteromys volans) on pieni harmaa yöeläin ja lajina legendaarinen. Sillä on etu- ja takaraajojen välissä liitopoimu, jonka avulla se voi liidellä yli 50 metrin matkoja puusta puuhun. Suomella on kansainvälinen vastuu liito-oravan säilyttämisestä.
Flygekorren (Pteromys volans) är ett litet grått nattdjur och legendarisk som art. Den har en hudflik mellan fram- och bakbenen som gör att den kan glida över 50 meter från träd till träd. Finland har ett internationellt ansvar för bevarandet av flygekorren.
Mervi-hirvi / Älgen Mervi
Hirvi (Alces alces) on Suomen suurin eläin – uros voi painaa yli 700 kiloa. Keväällä 2015 Mervi-vasa päätyi villieläinhoitolaan Pohjanmaan Mustasaareen vain pariviikkoisena ja kesyyntyi niin, että seurasi omistajaansa kaikkialle. Kun sen hoitajat lähtivät itsenäisyyspäivän vastaanotolle Presidentinlinnaan, Mervi pahoitti mielensä eikä suostunut syömään.
Älgen (Alces alces) är Finlands största djur – älgtjuren kan väga över 700 kilo. Våren 2015 hamnade kalven Mervi på vårdhemmet för vilda djur på Korsholm i Österbotten som endast två veckor gammal och blev så tam att den följde sin ägare överallt. När Mervis skötare åkte till självständighetsdagens mottagning på Presidentslottet blev hon ledsen och ville inte äta.
Lauttasaaren saukko / Uttern på Drumsö
Saukko (Lutra lutra) on vesielämää viettävä kookas näätäeläin, jota tavataan koko Suomessa, mutta lajina se on melko harvalukuinen. Helsingin Lauttasaaressa vaikuttaa julkkissaukko, joka antaa ihmisten ihastella itseään melko läheltäkin. Saukot ovat sukkelia, notkeita ja leikkisän oloisia, joten saatavilla on paljon saukkovideoita, joiden äärellä viihtyä.
Uttern (Lutra lutra) är ett stort, vattenlevande mårddjur som finns i hela Finland, men som art är den ganska fåtalig. På Drumsö i Helsingfors finns en kändisutter som låter människor komma ganska nära. Uttrarna är kvicka, smidiga och lekfulla, så det finns massor av videor med uttrar att njuta av.
Imatran ilveskolmikko / Lodjurstrion i Imatra
Ilves (Lynx lynx) on Suomen ainoa luonnonvarainen kissaeläin, ja sitä tavataan lähes koko maassa. Se on isotassuinen suurpeto, joka saalistaa etenkin jäniksiä mutta myös hirvieläimiä, kettuja, kissoja, jyrsijöitä ja lintuja. Imatran lumisilla kaduilla tassutteli vuonna 2022 kolmen ilveksen joukko, mikä ei ole kovin yleinen näky asutusalueella.
Lon (Lynx lynx) är det enda vilda kattdjuret i Finland och den finns i nästan hela landet. Lon är ett stort rovdjur med stora tassar som främst jagar harar, men även hjortdjur, rävar, katter, gnagare och fåglar. År 2022 tassade en grupp med tre lodjur på Imatras snöiga gator, vilket inte är särskilt vanlig syn i ett bostadsområde.
Suomen kauneimpia kukkaharvinaisuuksia / Finlands vackraste sällsynta blommor
Suomi on pohjoinen kylmän ilmaston maa, jonka kukat ovat herkkiä ja hentoisia – ja siksi niin rakastettuja. Moni kukkamme on kuitenkin käynyt harvinaiseksi. Jos kohtaat jonkin näistä kaunokaisista, älä poimi vaan kiitä onneasi. Jokainen luonnonvarainen kasvi on elintärkeä luontomme monimuotoisuudelle. Pidetään Suomen luonto monipuolisena.
Finland är ett nordiskt land med ett kallt klimat där blommorna är känsliga och späda – och därför så älskade. Många av våra blommor har dock blivit sällsynta. Om du stöter på någon av dessa skönheter ska du inte plocka den, utan vara glad att du har fått se den. Varje vild växt är livsviktig för vår biologiska mångfald. Låt oss hålla Finlands natur mångsidig.
Baltiankämmekkä / Baltnycklar
Baltiankämmekkä (Dactylorhiza baltica)on orkidea, joka tunnetaan myös nimellä leveälehtikämmekkä. Erittäin uhanalainen Suomessa, tavattu Dragsfjärdin saaristossa ja itäisellä Uudellamaalla.
Baltnycklar (Dactylorhiza baltica) är en orkidé, som är mycket hotad i Finland. Påträffad i Dragsfjärds skärgård och i östra Nyland.
Hentokatkero / Lappgentiana
Hentokatkero (Comastoma tenellum) on vuoristoseutujen ja arktisten alueiden kaunis partakatkero. Kasvaa Suomessa lähinnä Käsivarren Lapin suurtuntureilla. Erittäin harvinainen ja uhanalainen.
Lappgentiana (Comastoma tenellum) är en vacker gentianaväxt i bergsregioner och arktiska områden. Växer i Finland främst på de stora fjällen i Lapska armen. Mycket sällsynt och hotad.
Ahokissankäpälä / Kattfot
Ahokissankäpälä (Antennaria dioica) on kuivilla aurinkoisilla kankailla, niityillä, kedoilla ja kallioilla kasvava kissankäpälä. Vielä yleinen koko Suomessa mutta luokiteltu silmälläpidettäväksi.
Kattfot (Antennaria dioica) växer på torra, soliga moar, ängar, vallar och klippor. Fortfarande vanlig i hela Finland men klassificerat som nära hotad.
Lapinesikko / Smalviva
Lapinesikko (Primula stricta) on pohjoisen pallonpuoliskon arktisilla alueilla kasvava esikkolaji, jonka voi kohdata Suomen Itä-Lapissa. Erittäin harvinainen ja monin paikoin kokonaan kadonnut.
Smalviva (Primula stricta) är vivarten som växer i de arktiska områdena på det norra halvklotet kan påträffas i Östra Lappland i Finland. Mycket sällsynt och på många ställen helt utrotad.
Pommerinvirna / Backvicker
Pommerinvirna (Vicia cassubica) on pääasiassa Euroopassa kasvava hernekasvi. Suomessa hyvin harvinainen ja uhanalainen. Esiintyy Tammisaaren ja Lohjan välisellä alueella.
Backvicker (Vicia cassubica) är en ärtväxt som främst växer i Europa. Mycket sällsynt och hotad i Finland. Förekommer i området mellan Ekenäs och Lojo.
Liuskakurjenpolvi / Fliknäva
Liuskakurjenpolvi (Geranium dissectum) on Suomessa erittäin harvinainen kurjenpolvilaji, esiintyy lähinnä Ahvenanmaalla. Kasvaa kallioilla, tienvarsilla sekä satunnaisena nurmikoilla ja satamakentillä.
I Finland är fliknäva (Geranium dissectum) en mycket sällsynt art som främst förekommer på Åland. Växer på klippor, vid vägkanter samt sporadiskt på gräsmattor och hamnfält.
Tunturiarnikki / Fjällarnika
Tunturiarnikki (Arnica angustifolia) tai siroarnikki on pohjoisen pallonpuoliskon tunturikankailla kasvava näyttäväkukkainen harvinaisuus. Suomessa erittäin uhanalainen.
Fjällarnika (Arnica angustifolia) är en sällsynt art med vackra blommor som växer på fjällsluttningar på norra halvklotet. Mycket hotad i Finland.
Luhtaorvokki / Sumpviol
Luhtaorvokin (Viola uliginosa), pääasiassa Itä- ja Keski-Euroopassa tavattavan orvokkikasvin voi kohdata Etelä-Suomessa. Kasvaa kosteilla ja rehevillä paikoilla. Suomessa erittäin uhanalainen.
Sumpviol (Viola uliginosa) är violväxten, som främst finns i Öst- och Centraleuropa, kan påträffas i södra Finland. Växer på fuktiga och frodiga platser. Mycket hotad i Finland.
Pikkukihokki / Småsileshår
Pikkukihokki (Drosera intermedia) on pienikokoinen, Etelä- ja Keski-Suomen soilla kasvava lihansyöjäkasvi, joka hankkii lisäravintoa saalistamalla passiivisesti hyönteisiä lehtien tahmeilla karvoilla. Suomessa vaarantunut.
Småsileshår (Drosera intermedia) är en liten köttätande växt som växer i södra och mellersta Finlands myrar och som får extra näring genom att passivt jaga insekter med bladens klibbiga hår. I Finland hotad.
Hämeenkylmänkukka / Nipsippa
Hämeenkylmänkukka (Pulsatilla patens) on Suomessa pääasiassa Kanta-Hämeessä esiintyvä kylmänkukka. Kanta-Hämeen maakuntakasvi. Erittäin uhanalainen.
I Finland förekommer nipsippan (Pulsatilla patens) huvudsakligen i Egentliga Tavastland. Egentliga Tavastlands landskapsväxt. Mycket hotad.